2009-04-06 Årets festivalsommar
2008-05-03 De Glömda Skivorna eller Sidoprojektens Förbannelse
2008-04-24 Det finns inga genvägar
2008-04-20 Hårdrock: Gamla rävar mot nya förmågor
2008-04-12 Kaizers Orchestra bandet som vill
2007-07-05 Metaltown 2007
2007-07-01 Peace and Love 07 Bilder
2007-07-01 Peace and Love 07
2007-06-20 Hultsfred 07 Bilder
2007-06-20 Hultsfred 07
2007-04-02 Bonusskivan - Grädde på moset eller en fimp i ölen?
2006-08-28 Malmöfestivalen 2006
2006-08-13 EM-Festen 12 aug 2006
2006-08-12 EM-Festen 11 aug 2006
2006-08-11 EM-Festen 10 aug 2006
2006-08-09 EM-Festen 8 aug 2006
2006-08-08 EM-Festen 7 aug 2006
2006-08-07 Augustibuller 2006
2006-08-07 Where the Action is - Malmö
2006-08-06 P&L Vinnarrapport HÃ¥kan
2006-08-06 P&L Rapport Koshik
2006-08-02 60-tals kväll i Pildammsparken
2006-07-25 Kaktus 2006
2006-07-24 Tävling: WTAI
2006-07-15 Arvikafestival 06: Lördag 15/7
2006-07-14 Arvikafestivalen 06: Fredag 14/7
2006-07-13 Arvikafestivalen 06: Torsdag 13/7
2006-07-11 Depeche Mode på Stadion
2006-07-11 Peace&Love 2006: Bilder
2006-07-10 Peace & Love
2006-07-05 EM-Fest i Göteborg
2006-07-05 Kirunafestivalen '06
2006-07-04 Peace&Love-tävlingen avgjord!
2006-07-02 Roskilde 2006: Söndag 2/7
2006-07-01 Roskilde 2006: Lördag 1/7

Sweden Rock Festival 05 - DAG 3

2005-06-24

I takt med att festivalens tredje och sista dag blev allt längre gången tornade hotfulla moln upp sig vid horisonten. Många valde att packa sina bilar och göra sig redo för en snabb avfärd efter festivalens kanske största namn, Mötley Crüe, och stämningen på festivalcampingen sjönk något gentemot de tidigare dagarna. Ett par droppar regn föll också framåt kvällningen men det stora ovädret uteblev.
Avslutningsdagen bjöd på ett starkt startfält för alla åldrar och smaker och från denna dag bjuds recensioner av Sebastian Bach, Sonata Arctica, Dio och Mötley Crüe.

SEBASTIAN BACH - Sweden stage
Markus Sjöman
W W W w w w
Den forne Skid Row-sångaren rusar ut på scenen, headbangar, svingar sin mikrofon och utstrålar en enorm energi under hela konserten.
Lite synd då att hans mikrofon är väldigt låg vilket gör att rösten emellanåt drunknar i instrumenten.

Sebastian Bach verkar glad över att vara på Sweden Rock och visar uppriktig förvåning och häpnad över det enorma publikhav som samlats och trängs framför den förhållandevis lilla Sweden Stage. Han borde givetvis spelat på en större scen.

Lite knäckande för Sebastians erkända ego är att Skid Row-låtarna får störst gensvar hos publiken. Hans eget material är det inte lika många som känner igen.

Det blir en duett med Sebastian och den svenska och, för de flesta, helt okända popsångerskan Sofia som på sitt debutalbum gör en cover på Skid Rows Wasted Time. Det märks att de aldrig repat eller ens kunnat prata igenom vem som ska sjunga vad. Sebastian får dirigera och hyscha Sofia när hon sjunger de delar han tänkt sjunga själv. Nej, duetten floppade duktigt.

Men Sebastian Bach ger allt och bjuder på en bra konsert. Synd med det dåligt mixade ljudet.

SONATA ARCTICA - Sweden stage
Johan Henricson
W W W w w
Sonata Arctica är mycket:
Det är ett nordfinskt band bestående av musiker som, enligt egen utsago, blev musiker mest därför att de inte gillade att lira hockey. Det är ett band som på senare år har höjts till skyarna för att ha tagit ner den till oigenkännlighet muterade genren power metal till en mer jordnära och drakkrigs-befriad nivå igen. Det är också ett band med mycket hängivna fans, och ett flertal listplaceringar bakom sig. Men Sonata Arctica är inget liveband!
Viss musik gör sig bäst live och är svår att fånga på en knappt 12 cm stor plastbit men Sonata Arctica är inget sådant band! Huruvida bandmedlemmarna själva håller med mig väl ytterst tveksamt med tanke på den liveskiva som släpptes i samband med Silence-turnén, men faktum är att den bara övertygar min än mer om riktigheten i min tes.

Jag har haft den äran att få bevittna de långhåriga finländarna vid tre tillfällen förut och alla gånger har jag kunnat konstatera samma sak; Energin finns där inte, rösten sviker och rytmsektionen snavar på sig själv och ger ingen stadga alls. Den lilla publikkontakt som finns känns ansträngd och påtvingad och killarna ger intryck av att längta någon helt annanstans (om det rör sig om Finland eller backstagebaren ska jag låta vara osagt).

Men det var då. Den här gången har någonting uppenbarligen hänt! Killarna uppvisar en glädje och en energi som smittar av sig och ger liv och lusta åt folket som samlats framför Sweden Stage. Herr Kakko har ett helt nytt tryck i sin röst och hela bandet ger ett betydligt mycket mer tight och samspelt intryck än tidigare. Den nyfunna säkerheten och energin gör att killarna kan uppträda mer avspänt och publikkontakten får sig därigenom ett rejält lyft och känns mer spontan än tidigare.
Låtlistan verkar också för en gångs skull rejält genomtänkt och allt som kan förväntas vara med i repertoaren återfinns där också. Inga sensationer men heller inga större besvikelser.

Sonata Arctica är fortfarande inget egentligt liveband. Där står jag fast, de är fortfarande bra mycket bättre i studio men energin och viljan räcker långt och höjer dem flera steg. De visar med all önskvärd tydlighet att de numera är kapabla att göra en anständig show på en mer än acceptabel nivå och faktum är att finländarna denna lördag presterar en riktigt bra konsert. Att ljudet till stora delar blåser bort kan de knappast lastas för. En lysande uppryckning som ger gott hopp om framtiden, sålunda!

DIO - Rock stage
Markus Sjöman
W W W w w
Den nu 63-årige Ronnie James Dio är fortfarande ett litet krutpaket fylld med explosiv heavy metal. Rösten är fantastisk och kanonlåtarna avlöser varandra.

Skönt för alla närvarande att Holy Diver kommer redan som fjärde låt. Annars finns det ju alltid en stor publikskara som bara står och gormar efter den.

Det märktes att det var en show med fokus på det äldre materialet. Backdropen föreställde omslaget från Holy Diver-singeln och ingen låt från senaste albumet Master of the Moon spelades.

Med nästan 40 års scenvana vet Dio hur det ska göras. Det är full fart genom hela setet. Men man vet vad man får. Det blir alla hits och det blir gitarr- och trumsolon. Trots att det inte är något nytt med Dios framträdande rycks man ändå med och kvällen mörknar passande i takt till Heaven and Hell, We Rock och Rainbow in the Dark.

Han må vara den äldste sångaren på SRF i år men är samtidigt en av de allra bästa

MÖTLEY CRÜE - Festival stage
Anders Lundqvist
W W W W w
Till skillnad från min medskribent och tältkamrat denna festival, Markus är jag mer lättköpt och gillar när det smäller och brakar på scen. Så en show med dvärgar, lättklädda flickor och massor med pyroteknik är alltid lika uppskattad.

Det är en helt klart välproducerad show Mötley Crüe bjuder på. Låtarna sitter och Vince, Nikki, Tommy och Mick (det där lät nästan som ett pojkband a la BSB) är tighta och rockar loss med energi som förr. Men det är också det som är problemet med Mötley Crüe idag, visst man får ta showen för vad det är med lättklädda flickor och pubertalt skitsnack mellan låtarna, men när Tommy Lee drar fram sin titt-cam då börjar även jag tycka att man går över gränsen. Grabbar ni är inte 20, ni har dessutom barn?! Nikki Sixx har fem barn!

Men låtarna sitter som sagt och klassikern Kick start my Heart var fantastiskt bra. Det blir trots den barnsliga showen och framförallt den fåniga titt-camen en klar fyra för kvintetten.