2009-04-06 Årets festivalsommar
2008-05-03 De Glömda Skivorna eller Sidoprojektens Förbannelse
2008-04-24 Det finns inga genvägar
2008-04-20 Hårdrock: Gamla rävar mot nya förmågor
2008-04-12 Kaizers Orchestra bandet som vill
2007-07-05 Metaltown 2007
2007-07-01 Peace and Love 07 Bilder
2007-07-01 Peace and Love 07
2007-06-20 Hultsfred 07 Bilder
2007-06-20 Hultsfred 07
2007-04-02 Bonusskivan - Grädde på moset eller en fimp i ölen?
2006-08-28 Malmöfestivalen 2006
2006-08-13 EM-Festen 12 aug 2006
2006-08-12 EM-Festen 11 aug 2006
2006-08-11 EM-Festen 10 aug 2006
2006-08-09 EM-Festen 8 aug 2006
2006-08-08 EM-Festen 7 aug 2006
2006-08-07 Augustibuller 2006
2006-08-07 Where the Action is - Malmö
2006-08-06 P&L Vinnarrapport HÃ¥kan
2006-08-06 P&L Rapport Koshik
2006-08-02 60-tals kväll i Pildammsparken
2006-07-25 Kaktus 2006
2006-07-24 Tävling: WTAI
2006-07-15 Arvikafestival 06: Lördag 15/7
2006-07-14 Arvikafestivalen 06: Fredag 14/7
2006-07-13 Arvikafestivalen 06: Torsdag 13/7
2006-07-11 Depeche Mode på Stadion
2006-07-11 Peace&Love 2006: Bilder
2006-07-10 Peace & Love
2006-07-05 EM-Fest i Göteborg
2006-07-05 Kirunafestivalen '06
2006-07-04 Peace&Love-tävlingen avgjord!
2006-07-02 Roskilde 2006: Söndag 2/7
2006-07-01 Roskilde 2006: Lördag 1/7

Hultsfredsfestivalen '06

2006-06-22

Med lust och fägring stor, utsålt, kanon väder och en av de lugnaste festivaler hittills, så kan sammanfattar vi årets Hultsfredsfestival. Det var närmare 30 000 besökare som stekte sig i solen, drack bärs och lyssnade på det grymma artistutbudet.

Dammet låg tjockt på eftermiddagarna och folk var allmänt utslagna på grund av vädret. Kanske var det därför det var så pass lugnt som det var. Men man skall inte klaga på solen, bättre än så här kunde det knappast ha varit. Tyvärr förekom det flera stölder och några fall om misstänkt narkotikainnehav. Det rapporterades också om två våldtäkter.

Hultsfred har jobbat hårt på säkerhet men jag kan tycka att det borde ha patrullerat fler vakter på campingområdet. Jag kan inte minnas att jag såg speciellt många gå förbi där vi bodde. Sista kvällen efter att en bajamaja brunnit ökade bevakningen. Men jämfört med Arvika och Roskilde där både vakter och poliser patrullerar är Hultsfred ganska så dåliga på detta. Självklart ska det inte krylla av vakter, men de finns en viss trygghet i att de syns i mellan åt. Annars var organisationen kring Hultsfred bra mycket bättre i år än tidigare år.

Se foton från festivalen här

Kaizers Orchestra - Atlantis
Mikael Lindquist
W W W W w
Det var femte gången som jag såg Kaizer. Bandet jag håller som favoriter till världens bästa liveband. De har de gånger jag sett dem aldrig gjort en dålig spelning och de hade ingen tanke på att göra det nu heller. Bandet inleder i ett ruggigt tempo och från det att första gitarr ackordet tas så lyckas Kaizer på sitt speciella sätt att fånga publiken och publiken älskar Kaizer och Kaizer älskar sin publik. Under låten Kontrol på kontinentet så lyckas folkmassan framför scen överrösta sångaren.

Men allt var inte kanon denna gång, tiden var knapp, konserten varade bara i drygt en timme och det kändes lite mer som en promotion spelning en konsert. I och med att tiden var så knapp så fick man ta bort en del moment och låter. Bland annat så spelade man inte Ompa till du dör och sångaren klev inte ut bland publiken, som brukligt är.

När konserten närmar sig sitt slut, tar sångaren sats långt bakom scen och springer i högfart fram mot de oljefat, som blivit Kaizers signum, slår till det så att det ramlar av scen och träffar en säkerhetsvakt, det är vad jag kallar att ge gärnet.

Detta var inte bandets bästa spelning men med tiden man hade på sig och att inte ha bästa tid på spelschemat så gjort man en fantastiskt bra spelning. Jag tycker att den gamla sportklyschan högsta lägsta nivå ligger bra till hands här. Kaizer är världens bästa live band gå och se själva.

Se foton från Kaizers Orchestra här

The Cardigans - Hawaii
Anders Lundqvist
W W W W w
The Cardigans, Nina Persson, vilken spelning. Stämningen var på topp efter Sveriges vinst mot Paraguay timmen innan The Cardigans spelning. Det bådade gott helt enkelt, men glada fotbollsfans hade nog fortfarande ännu inte förstått att Sverige faktiskt hade vunnit. Nina hade en tuff uppgift framför sig. Hon lyckades hyfsat bra, med ett leende på läpparna och lika vacker som alltid framförde hon låtarna som man förväntade sig. Tyvärr måste jag säga att det fungerar lika bra på skiva. Jag saknar det lilla extra man förväntar sig vid en livespelning.

Låtarna är underbara, Erase/Rewind, For what it's worth, Communication Don't blame your Daughter och avslutningslåten My Favourite Game är klara favoriter. Framförda i sommarnatten gör de sig givetvis extra bra.

Ane Brun Duets - Pampas
Mikael Lindquist
W W W w w
När det norska stjärnskottet Ane Brun äntrade scenen så var det 30 grader i skuggan, hur de har mäts vet jag inte eftersom jag inte kunde hitta någon skugga. Så det handlade bara för de flesta att överleva värmen. Kunde Ane hjälpa till med det?

Ane tillhör den nya generationens singer/songwhriter som har dykt upp det sista. Hon har en fantastisk röst är bra låtskrivare och lyckas kombinera sitt gitarrspelande bra till sin röst. Ane har släppt tre album, först kom Spending time with Morgan. Det följdes upp av A tempory dive, efter det kom det albumet som hon var på Hultsfred för att promota nämligen Duets ett album där hon gör duetter med speciellt utvalda artister som bland annat Ron Sexsmith, Syd Matters, Teitur och Magnus Tingsek.

Värmen var som sagt emot Ane men jag tycker att hon gör de femtio minuterna som hon får på scen uthärdliga. Det är tack vare Ane som jag inte helt torkar ut. Hon gjorde bara en egen låt sedan var det bara duetter. Jag tycker att koncepter är bra både på skivan och live. Artisterna hon har valt att arbeta med passar väldigt bra med Ane, det märks att det är artister som hon har villat jobba med. Detta är en bra konsert men det som drar ner betyget från en fyra till en trea är tyvärr inget som Ane kan göra något åt, det är att hon spelar på en alldeles för stor sen och för tidigt på dagen. Jag hade velat ha henne på en mindre scen så det blir mer gemytligt och mer nära. Senare på kvällen hade varit bättre. Det hade varit underbart att sitta under en skön kvällssommar himmel och lyssna till Ane Bruns röst.

Lou Reed - Hawaii
Anders Lundqvist
W W w w w
Det här var en riktigt trött spelning, jag hade väldigt svårt att hålla mig vaken, som så många andra som la sig i gräset framför scen. Efter halva spelningen hade hälften av publiken gått. En väldigt intet sägande konsert framförd av en gammal gubbe. Synd eftersom jag hade förväntat mig betydligt mer utav Lou Reed.

Lou Reed är inte intresserad, det är det intrycket jag får. Låten I'm waiting for the känns lika tråkig som Lou Reeds skor. Kanske ska det vara såhär, kanske är det jag som är tråkig men jag kräver lite mer av ett liveframträdande än detta. Visst är det inte dåligt rakt igenom. Han sköter sitt jobb i rätt så många låtar exempelvis i låten Dirty Bldv som är välspelad och riktigt skön. Och vad gjorde den lilla mannen i röd sidenpyjamas? Inte jätte spännande, inte jätte dåligt men ganska trist.

HIM - Hawaii
Anders Lundqvist
W W W W w
Sist jag såg Him var Ville Vallo helt borta, han var full och glömde av texten. Därför väntade jag mig betydligt mer på denna spelning. Jag fick vad jag ville visserligen kedjerökte han sig igenom konserten - som vanligt och rösten höll inte riktigt hela vägen, men detta till trots var Him storslagna denna kväll.

Redan under första halvan hade jag fått höra två av mina favoritlåtar från skivan Razorblade Romanze, Join me in death och Right here in my arms. Him's setlist för kvällen är en riktig höjdare, kanske saknar man lite av de tyngre låtarna. Men för min del och för många andra besökare gjorde Him inte oss besvikna. Låten Vampire Heart var grym. Konserten håller hela vägen ut och jag går därifrån varm och med ett stort leende.

Babyshambles - Pampas
Anders Lundqvist
W w w w w
Pinsamt och dåligt och näst intill omöjligt att betygsätta en artist hög på kokain som trillar ned från scen, tappar sin hatt och slänger ut sin gitarr i publiken. Någonstans får man dra gränsen för vad som är okej med sex drugs and rock n roll. Det här var allt för mycket drugs och alldeles för lite rock n roll.

Det börjar inte bra, försenad på grund av tullen på Arlanda startar konserten först 02.30 sen går det bara utför. Den stackars assistenten ska all cred för att det inte blev värre än hur det blev.

Vissa tyckte synd om Pete som varken visste ut eller in och stannade kvar framför scen av den anledning, andra stannade för att det var underhållande att se. Tyvärr gick också ganska många för att det var så grymt pinsamt. Att sluddra sig igenom en konsert glömma texter och vara helt nerdrogad är inte schysst mot någon. Frågan är om han lyckades klara av en hel låt. Visst fanns det viss behållning i rösten ibland och några få låtar lyckades han väl okej med. Nä Pete Doherty, de får nog bli några veckor till på avvänjningskliniken innan du går upp på scen igen. Ge dessutom din assistent ledigt några veckor.

Sa jag att polisen grep Pete med spår av kokain i blodet och gav han böter på nästan 14000 kronor.

The Animal Five - Stora Dans
Anders Lundqvist
W W W W w
Ett litet band från skåne på en liten scen i Hultsfred, och det rockade stort. Vilken enorm energi redan från start. Även om förmodligen rätt många inte hört bandet live innan var det bra med folk inne på Stora Dansscenen. Ryktet om att de är Malmös bästa liveband och en utmärkelse i p3:s sommartoppen bidrog.

Med sin fluga runt halsen såg sångaren ut som en clown på amfetamin (på ett bra sätt) där han studsade runt på scen och sjung och skämtade. Grymt driv i låtarna, tajta och bra fart rakt igenom. Skön stämningen, som det ska vara på en så liten scen samt grym publikkontakt sammanfattar denna konsert. De här ska jag se igen.

Dia Psalma - Atlantis
Mikael Lindquist
W W W W w
Det var lite nostalgi känsla att se detta för mig nästan bortglömda band. Men att höra Gud som haver barnen kär väckte mycket känslor och minnen från barndomen till liv, när man gick på mellanstadiet och trodde att man var fräckast i världen.

Dia Psalma gjorde en väldigt bra spelning, man började hårt och sedan ökade. Mycket allsång och det är alltid bra när banden låter publiken sjunga med. De som inte kunde texterna, jag tror att detta endast var ett fåtal, kunde hoppa runt och skrika istället. Konserten hade utan tvekan kunnat vara en halvtimme längre och både publiken och bandet hade kunnat fortsätta i samma tempo. Bra av Hultsfredsfestivalen att inleda med ett sådan här bra liveband.

Bandmedlemmarna hade väldig energi och spelglädje och stod väldigt sällan stilla på sen.
En liten parantes bara, det hängde en massa ljus tavlor i taket på tältet där Dia Psalma spelade och dessa såg lika dana ut hela tiden och såg dessutom trasiga ut jag vet inte var de gjorde där men fula var det. Dia Psalma lever

Kent - Hawaii
Anders Lundqvist
W W w w w
Inledning är bra, mitten är svag och avslutning okej. Jag känner mig kluven till denna spelning. I början lyckas de få mig att känna en värme och locka mig till att dansa. Men så fort jag öppnar ögonen och tittar mot scen tappar jag den känslan. Jocke Berg står i princip still. Varken han eller bandet verkar intresserade av att göra bättre ifrån sig.

De har varit bättre och setlisten är i mina öron denna kväll lite svag. Jag får visserligen höra flera hits och "superhits" men det är ändå något som saknas. Kanske är det att Kent bara under vissa låtar lyckas flirta med publiken på den stora Hawaiiscenen. Konserten känns tam men samtidigt också bra.

Kent borde ge allt på årets enda Sverigespelning, de gör det inte. Trots att Jocke Berg klätt upp sig och försöker visa att svensk pop rockar, infinner sig känslan bara i vissa låtar. Karaokeversionen av Dom som försvann var helt okej däremot var covern på The Go-Betweens Quiet heart som tillägnaded bortgångne Grant McLennan, riktigt tråkig.

Med tanke på Kents låtmaterial och deras erfarenhet borde spelningen ha varit betydligt bättre.

Backyard Babies - Pampas
Mikael Lindquist
W W W W w
BB är ett band som alltid levererar en bra liveshow men kan ibland fastna i gamla klyshiga rockposer och uppträda som ett rockband skall göra på scen. Men i Hultsfrede så tycker jag att man inte går i de fällorna utan låter den energi som man alltid har vara det dominanta.

Dregen och Nicke är på ett fantastiskt humör. Det största jublet får Dregen när han själv ska sjunga en låt. Jag tycker att de tidigare BB skivorna är bättre en de nya. De äldre låter mer smutsigt och inte så tillrättalagt som de senare har gjort och låten People people like us tycker jag är rent av en dålig låt. Men publiken verkar gilla den. Och trots att det är sent på kvällen och kallt så lyckas BB att få tillbaka den värmen som var under dagen men som försvann med solen.

BB har spelat länge tillsammans nu och det märks dom är ruggigt tajta och alla vet var dom andra gör och vad dom själva skall göra men jag får ändå en känsla av att det finns spontanitet och lekfullhet med på scenen. Om man hade kunnat utvinna en liten del av den energi som Dregen, Nicke och det andra i bandet har så hade vi inte behövt någon kärnkrafts debatt. Backyard har blivt äldre mer rutinerade och framför allt bättre.

Lordi - Pampas
Mikael Lindquist
W W w w w
Okej detta konceptet med masker som ser konstiga ut kan kanske vara roligt och fungera i melodifestivalen. Men på Hultsfredsfestivalen så händer det konstigare saker än ett finskt band i masker.

Problemet med Lordi är att de inte har låtar som håller för en längre konsert. Dessutom kändes det som att publiken bara väntade på låten Hardrock halleluja och den kom sist vilket nog var bra för Lordi eftersom publiken nog hade gått efter den låten. Många gick ganska så snart ändå då de insåg att låten inte skulle komma förrän i slutet.

När det blev känt att Lordi skulle komma till Hultsfredsfestivalen så tyckte jag spontant att det var en rolig och intressant bokning men efter att ha sett dom så har jag ändrat mig. Lordi var ointressanta och även i viss mån väldigt uttjatade. Inga mer finska band med konstiga masker.