2009-05-07 Metallica - Globen, Stockholm
2009-05-07 Death Magic Doom
2009-04-21 Thåström - Lisebergshallen, Göteborg
2008-06-12 Bad Religion - New Maps Of Hell Deluxe Edition
2008-06-11 Opeth - Watershed
2008-06-09 Disturbed - Indestructible
2008-05-04 Testament – Formation Of Damnation
2008-04-20 Hellacopters - Head Off
2008-04-18 Mustasch - Latest Version of The Truth
2008-03-28 Håkan Hellström - För sent för Edelweiss
2008-02-27 Danko Jones – Never Too Loud
2007-10-24 Serj Tankian - Elect The Dead
2007-09-28 Nightwish - Dark Passion Play
2007-09-26 Arch Enemy - Rise Of The Tyrant
2007-07-12 Metallica - Stadion, Stockholm
2007-07-11 Bad Religion - New Maps Of Hell
2007-06-26 CD: Symphony X - Paradise Lost
2007-05-27 CD: Body Core - Decrepit Within
2007-05-25 CD: Säkert - Säkert
2007-05-03 CD: Arctic Monkeys - Favourite Worst Nightmare
2007-05-03 CD: Sahara Hotnights - What if leaving is a loving thing
2007-05-02 CD: Miss Li - God Put a Rainbow in the Sky
2007-05-01 Svenska Akademien - Pildammsparken, Malmö
2007-04-28 Roger Waters - Globen, Stockholm
2007-04-06 Geoff Berner & Micke from Sweden - Vinylbaren
2007-03-29 Machine Head - The Blackening
2007-03-02 Abramis Brama - Sticky Fingers, 2/3
2006-08-28 Konsert: Liberator
2006-08-18 CD: Calaisa - Calaisa
2006-08-18 DVD: Pink Floyd - P*U*L*S*E
Danko Jones - Sleep is the Enemy
Daniel Persson - 2006-04-08
W W W w w

Den rockigaste snubben i Canada är ute på nya äventyr, och han mixar friskt från alla håll. Massor av rock utspädd med lite punk, och slutligen kryddad med Motörhead-aktiga hårdrocksriff och smått oväntade körer. Danko brukar veta vad han håller på med, men denna gång kanske han sköt över mål.

Danko Jones är som sagt en kompetent rocker, men den här plattan känns som både en glad överraskning och en total besvikelse. För att förklara mig så ska jag börja med det positiva. Danko plockat från fler stilar än tidigare, och i vissa fall fungerar det sällsynt bra. En del av låtarna har helsköna körer i refrängen, ytterliggare några sitter stadigt på härligt grooviga metal-inspirerade riff, och vissa av dom har ordentliga skate-punk avtryck. Allt som allt så fungerar det bra. Refrängerna är bra, texterna fungerar (även om han har skrivit bättre), musiken gör sig känd, och en skön backup-sångare gör sitt till. Men ändå saknar jag något.

Vad jag tror att alltihop bottnar i är att det inte finns tillräckligt med AC/DC dängor på den här plattan, istället känns flera låtar som om dom vore skrivna och framförda av Pennywise snarare än Mr Jones. Inget ont nu om Hermosa Beach stoltheter, men deras låtar är verkligen inga svängiga historier, och det är just det där grymma svänget som för mig blivit synonymt med Danko Jones, och när det saknas blir han mest till en blek karbonkopia på sig själv.

Vissa låtar, som "Baby Hates Me", "Invisible", och "When Will I See You Again" visar på en del nytänkande och en Danko i toppform, men i det stora hela så är plattan något av besvikelse. Många av låtarna blir helt enkelt obestämda och platta. Ibland till och med en aning tråkiga. Sorry, Danko, men håll dig till rock-låtarna du klarar. Köp om du älskar Danko, men annars kan värdet på den här plattan klart ifrågasättas.